Depp
Känner mig så jäkla depp, och har ingen aning om varför. Eller rättare sagt, det har jag.
Mobilen fungerar inte, så jag har fått byta tillbaka till min gamla. Det tar lång tid att smsa på den och jag har inga nummer kvar på den = deppfaktor.
Inget soft ikväll med tjejerna = deppfaktor.
Classe älskling är skadad = deppfaktor.
Jag måste rida Philippa istället, som jag aldrig har ridit och som blir skrämd för allt = deppfaktor + rädsla och kall klump i magen.
Dåligt väder = deppfaktor.
Är så otroligt sugen på kladdkaka eller något annat sådant, men får inte = deppfaktor.
Helst av allt vill jag bädda ner mig i min säng, äta bakelser och tjocka mig tills jag blir illamående, titta på CSI och bara glömma bort omvärlden. Men det går inte, för jg ska ut i regnet till min skadade häst och vara orolig att jag ramlar av sen.
Känslor
Samtidigt så vet jag att jag har ingen anledning att vara arg. För det som hände var inte fel, för någon. Men det känns som om du bränner ett ljus och sedan vill ha ett nytt. Men om du brände det förra, hur ska jag vet att du inte bränner det här?
Av någon anledning så har du fått ett ljus, men ett litet och vitt. Det syns direkt om du bränner det, och då är det borta för gott.
Du sa att du inte ville förlora den fina kontakt vi fått, och jag svarade att jag vill inte det heller. Men jag tror ändå att det är oundvikligt, saker är inte detsamma, saker kan aldrig bli detsamma igen. Det enda vi kan göra är att ta saker och ting som de kommer och se vad det hela blir.
Men bli inte förvånad om jag inte litar på dig på samma sätt, inte tror ditt ord. Det har ju visat sig vara dumt gjort en gång redan.