Vardagsmys
Nåja, tidsbristen löste sig till det bästa iaf :) Petra fick jag tag på på söndagkvällen, boken lästes aldrig ut med jag fick historien berättad för mig innan gympan och jag skumläste igenom den på gympan, rummet blev halvt färdigt. Sen vet jag inte vad mer jag skulle göra, säkert något vettigt.
Idag har jag varit hemma hos Petra :) Först var vi i skärholmen, där vi träffade på Mariana som skulle byta ut ett spel. Sen åkte vi hem till henne och åt middag, så nu har jag varit hemma hos Petra. Hennes lägenhet var urmysig :) Jag vill också flytta hemifrån!
Och bara för att visa att min klass ur urmysig, här är urdrag från min vardag:
Harry: "Jag skulle döda min syster för åtta miljarder dollar."
Jag: "Du har ingen syster."
Hannes: "Dina förolämpningar är typ, 'du är bög... men jag gillar killar'"
Jag känner hur någon sätter sin fot tätt, TÄTT intill min.
Jag: "Sabir, det där är jag."
Sabir: Aha, jag trodde det var Pontus."
Harrys mobil börjar ringa på lektionen.
Ludmila: "Får jag svara? Jag kan säga att du står i duschen."
Är vi inte sötast eller? ;) Haha.
Nu ska jag sova, imorgon är det uppsatsskrivning hela dagen som gäller. WOHO. Inte. Efteråt ska jag med Petra och titta på en säng till henne, sen ska vi hem till henne igen.
Puss och kram!
Tidsbrist
Jag har på tok för mycket att göra och på tok för lite tid. Suck. Någon som har en sådan där tidvändare som Hermione har i trean?
Rummet ska städas. (3-5 timmar)
En bok ska läsas ut till svenskan. (ca 3 timmar)
Samhälleuppsatsen ska skrivas. (3-5 timmar, jag känner mig själv)
Engelskan ska skickas in. (10 minuter)
Petra behöver fås tag på. (Tidsuppgift saknas)
Och jag tror att jag håller på att få klarhet i vissa saker. Men jag vet inte om jag kommer tycka om det jag får reda på. Time will tell.
Fest njet
Idag var det tänkt att jag skulle först shoppa inne i stan med Petra, sen på fest hemma hos henne. Fast festen blev inställd, så vi skulle ha tjejkväll.
Shoppingen blev av, men sen inträffade lite grejer som gjorde att vi inte kunde ha vår tjejkväll. Men förhoppningsvis tar vi om det senare. Antagligen är det lika bra att det inte blev av, känner mig tung i huvudet efter utö. Antagligen en förkylning på gång.
Imorgon ska jag jobba, sen ska jag kanske hem till Melina om jag hinner efter jobbet. Vi får se, jag hoppas det. Det vore riktigt kul.
Nu ska jag sova, har tagit en värktablett för huvudet så man får hoppas att det försvinner imorgon. Och så hoppas jag att det är jättelite att göra på jobbet så jag kan gå tidigt. Man får väl hoppas? ;)
Puss och kram!
...
Miracles could happen
Cause now I have to pretend
That I don't really care
Dreams were meant for sleeping
And wishes on a star
Just don't come true
The ground comes quickly
When you take the leap
There's a reason it's called falling
I've just been reminded
Utö
Matilda, dra i bromsen. Nu börjar det gå lite väl fort...
Back to school
Ikea, middag hos Lasse och Carina, träffa Petra, invigning av nya ridbanan, Lasse och Carina, morfar och Maggie och Carro på middag hos oss, Petra sover över. Det var en trevlig helg.
Nu sitter jag på en multimedialektion och väntar på att lektionen ska börja. Tråk. Mer livsuppdateringar senare.
Samhällslektioner
Informqation: En liten dam utklädd till pingvin som delar ut flyers. Visdomsord av min mentor Stefan.
Dessutom:
Ludmila: "Jag vet vad vi gör, vi biter varandra!"
Detta säger hon till Stefan, vår mentor.
Samhälleslektioner kan vara väldigt spännande.
Och för de som undrar, i vår klass heter vi Matild, Tobia(z) och Ludmillla. Bara så ni vet.
Daniel
Banåkning, kalas och skola
Jag och pappa fick först gå en introduktion där man i princip fick veta vad som gäller för de olika flaggorna. Man körde på en gokartbana, och för att allt skulle fungera så smidigt som möjligt blev man indelade i olika grupper. Jag och pappa var i gul grupp, det vill säga nybörjarna. Folk var jättetrevliga, och det var inga problem att börja prata med någon som man inte pratat med förut. Och trots att jag var yngst och hade minst motorcykel så blev jag inte mobbad för det. Faktiskt, bland det roligaste var att det var så otroligt spridda typer av människor. Det var de obligatoriska coola mc-åkarna på sporthoj, men även crosshojar, motarder (crosshoj med gatudäck), en kille på en stor BMW med packboxar, osv. Dessutom var det spritt med åldrar, från jag som är 17 till 30 åringar till en tant som var runt 50 och som tog kortet i våras, osv osv. Det var jätteroligt i vilket fall som helst.
Däremot var det säkert fyra-fem som vurpade, vilket var mindre roligt. Men ingen skadade sig, så alla var glada iaf. En av mina instruktörer sa tom "Om det är en motard är det frågan om han kommer välta, om det är flera så är frågan när de kommer välta". Haha, det var kul ^^ Men tydligen hade man kört någon gokart-tävling där i veckan, så det var extra mycket gummi på banan, plus att det började regna så det blev ganska halt. Men i dte stora hela var det väldigt roligt.
Sen åkte jag till jobbet, vilket var roligt för en gångs skull. Folk blev ovanligt glada att se en, nästan alla var jättetacksamma, så det var kul :)
På söndagen åkte vi till Marina för att fira att Andreas fyllt år. Det var fullt med folk, det var riktigt kul. Jag och Sara pratade nästan hela tiden som vi var där, hon är gullig :) Vi blev lite tillfälligt mobbade av Alexis då och då, som sa att vi inte fick sitta i soffan, haha. Vi träffade även Andreas flickvän Cissi. Pratade inte så mycket med henne, men hon verkar trevlig. :)
Jag, Sara och Alexis bestämde även att vi ska på bio imorgon. Andreas kan inte, han hade något scoutmöte på. Det är tråkigt, men han får följa med på Arn istället. Vi tre ska i varje fall gå på Batman, bara för att jag och Sara inte sett den tidigare, haha. Men någon gång ska vara första :)
Nej, blev det en lång uppsats om helgen. Och dagen idag har inte varit så spännande. Vi har fått en ny kille i klassen, han verkar helt okej det jag har pratat med honom. Vi hade världens diskussion om religion på svenskan, och jag fick leda uppvärmningen på gympan. Jag och Ludmila pratade även om skilsmässa, och vi har väldigt olika syn på det. Hon är emot det, medan jag är för. Även om jag kan hålla med om en del av hennes argument (som att om man följer bibelns principer så är det inte så svårt att hålla ihop) men ibland är det så att man måste dela på sig, och det kanske är det bästa för alla inblandade. Men det som är skönt är att vi kunde ha en normal diskussion om det, utan att bli tokförbannade på varandra. Det skulle bara vara jobbigt om vi inte kunnat göra det. Det som är bra med henne också är att man kan fråga henne en massa om hennes tro (hon är jehovas vittne) och hon svarar utan att bli irriterad på att jag ibland kan ha ganska konstiga frågor. Det känns riktigt skönt faktiskt, även om jag inte själv är troende (eller just därför) så är det bra att man kan fråga utan att oroa sig över hur hon ska ta det.
Nej, nu ska jag sova istället för att sitta här. Godnatt!
Äntligen helg..?
Äntligen helg igen. Veckan har inte varit så spännande. Höjdpunkten var att jag sov över hos Sonja på tisdagen, och se bjöd över mig själv på middag på onsdagen, haha.
I söndags på stan hittade jag en väska till mig, hurra hurra. Den är hur fin som helst, jag blev lite kär i den.
Nu är äntligen veckan slut, och det är helg. Fast jag ser inte fram emot helgen. Jag vet inte varför. Imorgon ska jag på någon broms och svängkurs, sen jobba, och på söndag har jag stall sen fira Andreas. Egentligen borde jag tycka det ska bli jättekul, men jag vet inte. Kan vara så att lördagen dödar all glädje inför helgen (ska upp sex imorgon).
Och det känns som om varenda lektion man går på får man läxa. Ni vill inte se hur min almenacka ser ut, tro mig. Än så länge är nästa vecka någorlunda "ren", men man vet aldrig hur länge det håller i sig.
Och jag är så otroligt less på alla människor just nu. Folk är så otroligt egocentrerade. De säger en massa vackra saker om att man ska ringa och att de alltid finns där för en, men när man behöver dem finns de ingenstans att skåda. Istället förväntar de sig att jag alltid ska finnas för dem, med ett lyssnande öra och en tröstande famn. Att jag ska reda upp deras liv, säga "det kommer ordna sig" och sen kan de gå hem med lättade hjärtan, utan en tanke på att fråga om de kan göra något för mig.
Det här gäller inte alla, tack och lov, det finns faktiskt några som hållit vad de lovar och finns där när jag behövt dem. Det enda jag blir irriterad på är när folk begär så mycket av mig, men inte har en tanke på att jag kanske behöver dem, dem som avfärdar mig bara för att jag alltid verkar glad utåt. Man väljer själv vad man vill se hos en person.
Nu blev det här världens konstigaste inlägg, så jag sätter stopp här. Kanske tar jag bort det här imorgon när jag inte lider av sömnbrist, eller så låter jag det stå kvar. Tiden får utvisa det.