Kendra

Den som säger att det inte är jobbigt att rida vet verkligen inte vad den pratar om. Jag red privatlektion för Anne, min ridlärare, idag, och jag blev andfådd efter bara 10 minuter. Håll i den tygeln, skänkla med den foten, håll ihop allting, upp med blicken, håll balansen, och framför allt, gör allt detta samtidigt utan att ramla av. För de som inte rider kan det vara svårt att komma ihåg att man sitter på en skumpande häst under tiden som man gör allt det här, och man får inte spänna musklerna för att hålla sig kvar utan man måste slappna av också. Som tur var åkte jag inte av idag, men det var nära en gång. Men Classe är ju världens bästa, han tar hand om mig när vi rider på sätt och vis. Oavsett hur förbannad han blir på mig så kastar han aldrig av mig eller ser till att jag hamnar i obalans.

På vägen hem sen blev jag sugen på att äta ägg till middag (jag skulle vara hemma själv) så jag tvingade mamma att åka till Willys. Planen var från början att jag skulle gå ut på en promenad med Malin, men när klockan var sju och jag fortfarande inte duschat eller något kände jag att det skulle bli för sent, så jag smsade henne och frågade om vi kunde ta den en dag i veckan istället.

Imorgon måste jag gå upp tidigt, suck. Jag har verkligen ingen lust med det. Egentligen så borde jag försöka sova nu, men jag gjorde misstaget att vara uppe för länge igår, så jag sov till tolv idag. Lycka till med att sova säger jag.