Årliga släktträffen
Som sagt, i fredags natt åkte vi ner till Loftahammar, en bilresa på tre timmar, för att fira årliga kräftskivan med mormors sida av släkten. Vi stannade bara till lördag natt, för Marcus hade innebandymatch idag (som de för övrigt vann med 6-1). Och det var väl kul på sitt sätt. Jag fick ställa upp som barnvakt och hålla koll på kusinerna, som är 10, 7, 4 och 2 år. Det var spännande. Jag fick bland annat lära mig att min 4-åriga kusin faktiskt kan fler ord än nej (även om det var de första två orden han sa) och att 4 och 7 åringar har jättemycket energi. De sprang runt och jagade mig med en flugsmälla. Haha, det var lite gulligt. Sen satt jag med de i sandlådan i fyra timmar tydligen, för att se till att inget hände.
Nu börjar mitt batteri bli dåligt, så jag avslutar här. Ska in till stan med Sandra, har inte träffat henne på hela sommaren så det ska blio kul :) Vi hörs sen!
Linnéa
Liv och känslor
Som en kastrull med mjölk på spisen. Ungefär så känner jag mig nu. Livet är ganska komplicerat ibland.
Stockholm är en stor stad att förlora sig i
Några minuter. Tio max. Så länge träffades vi. Jag vet ingenting om dig, fick inte ens veta vad du heter, hur gammal du är. Jag har detaljer om var du bor, men inte mer.
Tio minuter max pratade vi, men det räckte. Jag vill träffa dig igen. Det som hände behöver inte betyda något stort, men det räckte för att min dag skulle lysas upp.
Folk pratar om hur litet stockholm är, men det är såna här gånger man inser hur stort det är. När man inte kan hitta en främling igen som gjorde ett intryck på en. Stockholm är en stor stad att förlora sig i.
Grattis och tack
Nu är det på riktigt
Vi hörs senare. Adjö.
Wedins, midnattsloppet och en massa annat
Sen på lördagen åkte jag till Hanna i Kista under tiden som Sonja jobbade, sen köpte jag och Soja tortellini, såg på Pirates för andra gången den helgen och så var det dags på midnattsloppet. Det hela var skitkul och det gick jättebra, jag orkade springa nästan hela milen utom tre uppförsbackar, varav den ena var Sofia Kyrka.
Sen på söndagen åkte jag in med mamma för att jobba, och jag fick sortera skor, larma varor och hänga upp väskor. Men det är kul där.
På tåget hem började jag prata med en kille, det var jättekul. Han skulle av i Älvsjö, så vi hade inte sällskap så länge. Vi pratade om lite allt möjligt, svenskar som är blyga, jobb och plugg. Oftast är ju svenskar väldigt blyga och vågar inte ta kontakt med folk man inte känner, så det var roligt att vi började prata, vår nationalitet till trots. Haha, nu ska jag sluta svamla om det.
Det var väl lite min helg i korthet. Anledningen till att jag inte orkar dra några längre historier om vad som hände är att jag vill göra något annat nu. Vi hörs!
Körkortet är klart :D
Och Linnéa, att träffa dig i tisdags var bäst. Är så otroligt glad att jag har dig i det här, även om jag på sätt och vis önskar att ingen av oss skulle behöva vara i den här situationen och luta oss mot varandra. Du vet vad jag menar. Du är bäst <3
Ibland har man tur
Jisses vilken tur jag har ibland. I lördags när jag jobbade så hann informationen stänga innan jag slutade, så jag var tvungen att ta med mig nycklarna hem. Igår glömde jag bort att jag hade dem när vi åkte förbi Flemingsberg, så det såg ut som om jag skulle bli tvungen att åka in och lämna dem. Men när jag ringde Susanne visade det sig att hennes mobil var avstängd. Attans också. Och när jag sökte på henne på internet så kom bara hennes gamla adress upp. Så nu hade jag ett problem. Hur skulle jag få tag på henne?
Jag kom inte ihåg vad hennes sambo hette i efternamn, men jag mindes förnamnet och vart de bodde någonstans, så jag chansade. Och som tur är hittade jag hennes nummer. Och när jag pratade med henne berättade hon att det var Tobias som skulle jobba idag. Woho! Jag behöver inte åka in till Flemingsberg trots allt. Så nu är det enda jag behöver göra är att göra mig iordning och vänta på att Tobias ska ringa, så ska jag möta honom någonstans i salem och lämna nycklarna. Ibland har man tur.
Midnattsloppet
The boys are back in town
Fast det är Matilda som är tillbaka. Vet faktiskt inte varför jag slutade blogga, hände väl inget speciellt. Eller jo, en hel del har hänt, men inget om jag kommer nämna här på ett tag. Ah well. Jag är glad iaf att folk fortsatta att kolla in, trots att jag inte uppdaterade. Bättring, jag lovar!
Så vad har Matilda hittat på i sommar? Hon har varit på Sonjas landställe, mysmys. Sen var hon och Sonja sombos i tre dagar hemma hos henne. Sen ensam hemma en vecka, medan familjen var på segelsemester. Sen har hon jobbat en massa.
Och uppkörningen gick åt skogen, som jag trott, men nytt försök på torsdag. Yikes.
Idag har jag handlat kläder med mamma, pappa och Marcus är hos farmor. Jag köpte en tshirt, bhåar och ansiktsrengöring. Annat kul som hänt? Stall, Classe är världens bästa. För att se bilder från vårat äventyr med Malin i fredags, kolla in bilddagboken.
Och jag har fått en läskig stalker på jobbet. Eller, stalker, men han råstirrar på mig varje gång vi ses. Som tur är har Katta jobbat där samtidigt som mig, och hon har rast när jag börjar så hon får umgås med mig så jag slipper honom. Men det är obehagligt, han har pratat med mig två gånger, första gången frågade han om jag hade sambo (wtf?!) och andra gången sa han "hej woman". WTF?! Han är MINST dubbla min ålder, det är jätteläskigt.
Och jag har lyckats skära mig i tummén, på locket till en glassförpackning. Och priset för sommarens prestation går till... :P
Nu ska jag göra klart middagen så jag och mamma kan äta någon gång. Sen är jag sugen på att rita, men jag måste städa på rummet... Suck. Vi får se hur det hela slutar.
Adios!